God Jul!

I år har julpyntandet i ärlighetens namn lyst med sin frånvaro. Jag har exempelvis inte orkat plocka upp den rosa granen. En sådan tur att jag fick ett kort med den av syster då!

God Jul allesammans!

Det blir aldrig som man tänkt sig

Klumpigt nog drog jag om all el till köket utom till spisen, då jag trodde den var dragen i väggen. Det var den förstås inte. Den finns på den här sidan väggen, i sovrummet. Så för att förbereda ny el, inuti väggen den här gången, skulle jag bara riva ner några gamla masonitskivor.

Men se där! En härlig gammal brädvägg!

Jag hade ganska klart för mig hur allt skulle se ut, men nu måste jag nog omvärdera det helt och hållet. Spontant känns det som den här väggen måste vara kvar på något sätt. Kanske precis som den är till och med?

Färdigvilat!

Ja, jag är fortfarande vid liv. Och nä, bloggen är inte nerlagd. Det är bara det att jag inte gjort något som helst av värde de senaste två veckorna. Tanken var att jag inte skulle börja med något nytt innan jul, men...


... idag blev suget lite för stort. Låt mig presentera nästa projekt: Sovrummet!

Det är väl inga egentliga jätteproblem med rummet som sådant nu, och det är väl de rum som kommer synas minst skillnad på innan och efter tror jag.

Det främsta målet är att få lite ordning på elen, eftersom allt utgår härifrån.

Och så finns det förstås lite estetiska brister.

Rensat!

Och så var jag bara tvungen att smygstarta med att bryta loss lite foder. Nu är det bara att köra på!

Lussekatt(astrof)sbak

Med ett nytt kök i ryggen kände jag mig modig nog att baka lussekatter. Efter ett tag insåg jag att receptet hade en klart större sats än vad någon av min bunkar var ämnade för, så degen fick jäsa i en vas.

Och spishällen fick agera bakplåt.

Resultatet? Ja, en del blev för bleka...

...och en del fick lite för mycket färg...

2009: En köksodyssé

Såhär såg köket ut för ett år sedan.

Jag tror att mikron är den enda pryl som överlevt renoveringen.

Det känns som det var evigheter sedan det såg ut såhär.

Sedan var det rivning ett bra tag. Det mesta eldades upp allt eftersom.

Till slut var det inte mycket kvar.

Men sen vände det, och det blev isolering och eldragning.

Och nya vattenledningar.

En ny ingång hittades.

Och en massa panel spikades upp.

Nutid. Bordet är gjort av teaken som blev över från bänkskivorna. Det räckte till och med till en fällbar klaff. Stolarna, som det inte syns så mycket av här, är arvegods.

Stången under hyllorna är egentligen en gardinstång, men den passade helt utan modifikationer som redskapsupphängare.

Lampan över bordet är, som så mycket annat, från Ikea. Fönsterlamporna är klassiska skomakarlampor.

Och visst har man lärt sig ett och annat på resan. Till exempel att svart golv verkligen är jobbigt att hålla rent. Eller att oljade bänkskivor är ganska känsliga för allt möjligt. Men överlag är jag klart nöjd med hur allt blev till slut!

Officiellt invigt!

Här kommer bilderna från gårdagens köksinvigningsfest. Tack alla som kom!

En liten teaser

Bloggen går lite på sparlåga nu, men bakom kulisserna är det full aktivitet. Jag fejar och fixar till allt möjligt. Ikväll åkte symaskinen fram av bara farten, och jag sydde (vad jag tror är) mitt livs första kudde. Den fick till och med en knapp!

Mer än så tänker jag inte visa er nu. Den som vill se det färdiga köket gör bäst i att komma hit på lördag!

Bråda dagar

På den här bilden ser ni tre saker:
1. För att göra den jobbiga listhistorien kort så blev det andra lister runt ena dörren. Det är som det är.
2. Jag har fått ett par ordentliga ektrösklar, som är på plats nu. Och med dem så är faktiskt alla fasta installationer färdiga. Och allt är i stort sett färdigmålat. Det känns en smula surrealistiskt.
3. I bakgrunden skymtar en del oreda. Tänk er den gånger tio genom hela huset. Nu har jag en vecka på mig att inreda köket och städa hela huset. Jag hoppas jag hinner det till festen!

Vink vink!

Efter typ fem strykningar anser jag soffan vara färdig. Och innan jag fyller den med grejer var ju det här sista chansen för en fotovink till tidigare vampyrsängsdiskussion. Så det fick bli en halvhjärtad sådan.

Akut listbrist

Nu är de merparten av listerna i köket på plats. Men (och det här är ett långt och djupt men), listerna räckte förstås inte. Jag hade förstås köpt en för lite, trots att jag tyckte att jag räknade i överkant. Och nu är förstås den listen slut i affären. Eller slut, den kommer förstås inte komma in mer överhuvudtaget. Och konkurrenten hade förstås inte den heller. Det måste väl anses vara höjden av otur när man bara väljer en list på måfå ett par veckor tidigare, att den helt plötsligt inte finns längre.

Jag ska leta lite till, men det verkar inte hoppfullt. Och då återstår följande alternativ:

1. Att tillverka egna likadana (jättebesvärligt), eller...
2. Hitta någon annan list runt dörrarna (lite konstigt).

Dagens läxa är alltså att alltid köpa lite mer än vad man tror det går åt!

Vägförbättringsåtgärder

Såhär såg vägstumpen in till mig ut för ett några veckor sedan. Ganska nerkörd kan man väl sammanfatta den som.

Sedan kom det en grävmaskin och jämnade till den när han ändå var på hållet och grävde bort sten åt grannen. I och med regnet blev det rätt kladdigt ett tag här efter det.

Men grannen låter meddela att räddningen är på väg.

Och här är den! 11,3 ton bergkross. Nästan i alla fall, jag använde ju lite utanför köket.

Se så bra det blev! Det hade nog behövts ett lass till egentligen, för det räckte inte så långt bort som det var tänkt, men det får väl bli någon annan gång kanske.

Lagom dos själ

Att man inte ska "bygga bort själen" i gamla hus är ett välanvänt uttryck. Och själen består väl ofta i det imperfekta. Det lite slitna och sneda.

Nu har jag väl varken ett speciellt gammalt eller själfullt hus (om man ens kan kalla det hus) från början, men sneda vinklar har jag gott om. Det märks när man fixar till de nya dörrkarmarna, som jag gjort nu.

En del vinklar rättar jag till, en del låter jag vara. Om vi pratar bil-lingvistik behåller jag toe-in-snedheter, men försöker att bygga bort cambervinklar. Eller behåller vinklar i z-led, bygger bort dem i x- och y-led, för den mer matematiskt lagde. Alltså, jag behåller snedheter i horisontalplanet i längsled liksom, och... ja, skit samma! Såhär vackert blir det i alla fall när man rätar upp det med vad man man råkar hitta för bitar framför sig.

Bordet blev bättre, borde bara blivit bubbellöst

Locket till vattenpumpshuset har sett bättre dagar. En spånskiva som svällt och konstlat sig efter allt vatten som regnar in på den.

Istället för att bemöda sig med att göra ett nytt lock vände jag helt sonika den gamla upp och ner, som efter lite fixande passade hyggligt. På köpet fick jag en högre kant runtom.

Och så köpte jag ett stycke plastmatta och limmade dit.

Det jobbet lämnar en hel del att önska; det är luftbubblor lite överallt. Men jaja, man lärde sig alltid något. Och lite trevligare blev det ju.